Asså, nu har jag utsatt mig själv för ett litet experiment a la raggarmusica. Jag har liksom gett det en chans och låtit detta strömma ut genom mina högtalare. Resultatet av experimentet blev inte helt oväntat att jag tvingas säga att på delad 1:a plats med dubbelerik kommer detta outhärdliga malande(å det är inget bra betyg). Det gick bra i början, de första minuterna. Det svängde bra och jag erkänner att jag stampade takten ihärdigt och liksom rycktes med i gunget. Men sen, efter 40 min stod jag helt enkelt inte ut längre. Jag blev tvungen att stänga av. Det ekar fortfarande i mitt huvud, den enformiga basgången och den outtröttliga gitarrboogien, hur f**n orkar man lyssna på något dylikt....? Har inte detta släkte hört talas om variation och omväxling...?Kanske måste man smörja in håret och lukta lite bränt gummi & svett för att få det å funka....
Vägra Raggarna Bensin !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar