Sitter här å väntar på att det ska utfärdas katastroflarm med undantagstillstånd å utegångsförbud eller att det åtminstone ska börja regna. Detta för att jag åter igen har ätit alldeles för mycket å är så mätt att jag helst skulle vilja komma undan en lagom lång, frisk,hälsosam och skön promenad. Det är ju ändå så att det blir lättare att låta bli om man har nåt att skylla på, jo, jag kan vara sån jag med. Mitt duktiga motionerande(för jag har faktiskt varit utomordentligt duktig)har fått sig ett rejält bakslag under sommaren, ja, jag har ju haft semester på min ära. Mycket skräpmat o ännu mer vila i den hammock som jag är rädd står alltför tom i dagsläget.
Men what a fuck! som dom tuffa med breda axlar och litet huvud säger, det är bara att komma igen. Nu har man hösten på sig att värma upp fläsket och mjuka upp lederna innan snöriket sänker sig över oss och man ska försöka dra sig till minnes hur det nu var man gjorde för att upprätthålla balansen på di dära skidorna - nog om det.
Liam blöder på insidan säger han, å då jag frågar honom vad han menar med det så förklarar han att han har ett blåmärke på foten å ett blåmärke får man ju när det blöder på insidan.
Det har i sin tur lagt grunden till den diskussion vi nu för om hur i all sin dar vi ska bete oss för att få dit ett plåster för att stoppa blödningen....
Sådär! Nu har tiden gått så pass att jag ändå inte hinner ut på nån promenad. Nu ska öronen på pojken tvättas och gubben rakas så att det syns att vi kommer ifrån dom finare kvarteren då vi kommer till plugget i morgon.
Hej! Hej! Sommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar