Som en saga

Eftersom jag, i varje fall just den här helgen, är en ganska enkel individ så är det faktum att jag införskaffat mig ett par gångstavar det största som hänt mig. Nu har jag varit vid Kygelvallen å klättrat i backarna i dagarna 2 och jag måste säga att det är det skönaste jag gjort på länge....med stavar. Utan tvekan så arbetar man mycket mer med kroppen. Det sägs att det rör sig om uppemot 30 % och det tvivlar jag inte på. Sen ska det ju vara en viss teknik också men har man bara viss tillgång till det internationella nätverket så är ju informationen och instruktionerna inte så långt borta och om man ska lyssna till hybris så är jag på god väg att bli en mästare även inom det här området. Känns sketabra när man fått in rytmen.

Nu ska jag erkänna att för snart ett år sen i samband med att jag började röra på fläsket så var det en vän som tipsade mig om att stavgång skulle vara väldigt bra och effektivt. Ja, ja. Man har ju inte kunnat undvika att se hur allt fler promenerar runt med "såna där" och inte ser det riktigt klokt ut heller. Jag bedyrade faktiskt att stavar, det skulle då jag aldrig knalla runt med....men va XVII, man är väl inte sämre än att man kan ändra sig, som nån sa.

På bilden kan man se dessa ömt vårdade ädelstenar hänga i standby-läge i väntan på morgondagens walkabout.