Affärslunch

Idag har varit en omåttligt händelserik dag. Det har hänt så jävla mycket så jag fortfarande är alldeles andfådd och svettig.
Svängde förbi på kiosken idag för att trycka i mig lite skräplunch. Ojojoj!!! tänker väl någon, det är värst vad han äter ute ofta, är det inte pizzor inslagen handlar om så är det besök på korvmojen, hur har han råd med det? kanske någon tänker. Jag har bara ett (1) svar på det och det är: skit i det du!! Inte för att verka otrevlig men jag har råd, och klaga inte, för när jag gick ut via facebook och erbjöd gratis pizza på en viss pizzeria här i byn så var det ingen som kom(vilket har gjort att jag har ännu mer pengar kvar till förfogande för mindre nyttiga ute-luncher).

Till saken så hör den att jag vid korvmojen träffade en bekant som även denne var sugen på lite skräpmat, eller om nöden inte hade någon lag....vad vet väl jag?
Jag tycker ändå att det låter lite extra att säga att "vi åt lunch tillsammans" så jag vill verkligen understryka att det var just vad vi gjorde idag, "vi åt lunch tillsammans". Det kanske inte var speciellt mycket men skulle man analysera vad vi pratade om så kanske man skulle kunna hitta något som var kopplat till pengar eller ekonomi vilket i sin tur borde innebära att vi idag "träffades över en business lunch" eller "affärslunch". Lyssna på den va: idag har jag varit på affärslunch med en kollega.....(eller åtminstone någon som har kopplingar till samma kartell)

Vi är lite olika han och jag(ganska mycket olika faktiskt). För att ge sken av att ha ett arbete så bar han ett blåställ kamouflerat med lite målarfärg och jag måste säga att jag höll nästan på att gå på det. Det enda som vi har gemensamt är väl att vi båda är omutbara(relativt).
(Själv tar jag på mig blåstället bara på torsdagar då jag går och ställer mig i bankomatkön och det är ett mycket effektivt sätt att få andra skattebetalare att tro att man har gjort rätt för sig)