Ute blåser det upp och det är grått...mycket grått. Snart har vi regnet över oss och det passar alldeles utmärkt då vi om en stund ska bege oss ut på en liten cykeltur.Äntligen kan man se gula klasar av löv på träden och man kan knappt vänta på att den stora höstdepressionen ska komma krypande och likt en puppa bädda in en i en behållare av vemod och ångest. Nu är det långt, mycket långt, till våren. Någon befrielse från detta är svår att överskåda och det är härligt att leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar