Första natten med Lennart har varit allt annat än en fridfull natt. Större delen av mörkrets timmar har han vandrat runt i vår bostad och pipit och skrikit. Sömn? - Nä, för min del har det inte blivit så mycket av den varan. Det är väl så med lilla Lennart att han antagligen saknar sin mamma och sina syskon och jag kan även ha en viss förståelse att det kan vara en smärre traumatisk upplevelse att komma till vårt hem. Omkring kl.06.00 i morse så fann han dock sig till rätta och somnade vid Liams fötter.I övrigt så har Lennart varit så duktig och både bajsat och pinkat på lådan. Man får nog säga att han trots allt har funnit sig till rätta tämligen snabbt från att igår helst tillbringade sin tid under soffan till att han just nu leker för fullt med Liam. Ibland tror Lennart att han är en hamster och springer runt i en plasthink som rullar på golvet. Liam älskar i vart fall den nya familjemedlemmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar