Ett enfaldigt leve för mig som idag fyller ytterligare ett år, han leve: Hipp hipp hora!
Jag har aldrig tyckt om att fylla år, det kan ha att göra med att jag fyller just på Lucia eller så tillhör det bara min mentala utstyrsel. När man fyller på Lucia föreligger det även en stor risk att bli ihågkommen vilket jag kommer ihåg från skolan då det var Lussemorgon och läraren resp. lärarinnan alltid skulle fälla den tilläggande kommentaren. "- å så ska vi gratulera ett födelsedagsbarn idag också" varpå hela klassen vände sig om för att stirra på "stjärngossen" som bara fanns där till allmänhetens beskådning. - F**n, va jag hatar att bli kallad för stjärngosse!
Men som säkert en och annan har uppmärksammat så har jag ju ingen större kärlek till Julen heller. Det verkar som om det där med att vara nån sorts "Högtidsdagar-Anti" är någon form av släktdrag då min gamle far samt min äldre son är likadana.Kanske är vi bara "sjukt störda" som man säger och det skulle passa mig alldeles utmärkt att vara delägare i en sån diagnos då det kanske skulle förklara varför man ibland tycker sig "se små tomtar krypa upp ur vrårna".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar